Centrala begrepp

Asylsökande
En person som söker skydd och uppehållsrätt i en främmande stat. En sådan person har ännu inte uppehållstillstånd i Finland.

Att bli integrerad
Invandraren och samhället utvecklas under växelverkan med syftet att invandraren ska känna sig som en aktiv och myndig del av samhället. 

Målet är att invandraren ska inhämta kunskap och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet. Samtidigt som invandraren bekantar sig med den språkliga och kulturella miljön i sitt nya land, stöds invandrarens möjligheter att upprätthålla sitt eget språk och sin kultur. I gengäld får det mottagande samhället nya intryck och blir mångformigare.

Basservice
All service som grundar sig på speciallagstiftning och som kommunerna ansvarar för att anordna och finansiera, i synnerhet service som omfattas av social- och hälsovårdens samt undervisnings- och kultursektorns lagstadgade statsandelssystem.

Delaktighet
En känsla av att tillhöra en större samhällshelhet. Vilja att delta i samhällsverksamhet socialt, ekonomiskt och/eller politiskt.

Direkt diskriminering
En person behandlas ojämlikt jämfört med hur någon annan behandlas i en motsvarande situation. Ojämlik behandling innebär behandling som är ofördelaktig för personen, till exempel så att personen inte får vissa förmåner, gör ekonomiska förluster eller har färre valmöjligheter. Direkt diskriminering kan exempelvis vara att inte ha tillgång till tjänster på sitt eget språk. (Likabehandling 2. Inrikesministeriet 2014.)

Emigrant och immigrant
En person som flyttar från ett land till ett annat för att bygga upp ett nytt liv. En emigrant flyttar från ett land och en immigrant flyttar till ett land.

Etnisk bakgrund
Tillhörighet till en etnisk grupp. En etnisk grupp är en samling människor som anses skilja sig från andra på grund av sitt kulturarv, sin religion, sitt språk eller sitt ursprung.

Etniska relationer
Hur olika etniska grupper förhåller sig till varandra. Målet är goda etniska relationer, d.v.s. en respektfylld atmosfär och fungerande växelverkan mellan olika befolkningsgrupper oberoende av eventuella meningsskiljaktigheter.

Flykting
En utlänning som har goda skäl att frukta förföljelse på grund av ursprung, religion, nationalitet, tillhörighet i en viss samhällsgrupp eller politiska åsikter. Flyktingstatus beviljas en person som får asyl i någon stat eller som betraktas som flyktning enligt FN:s flyktingorganisation (UNHCR).

Främjande av integration
Stödjande av invandrarens integrationsprocess genom åtgärder av myndigheter eller andra aktörer.

Grundläggande information
Grundläggande information om rättigheter, skyldigheter i samhället och arbetslivet samt information om möjligheter till integrationsfrämjande tjänster som ges i samband med beviljande av uppehållstillstånd eller senast i samband med registreringen av hemkommun och registreringen i befolkningsregistret.

Handledning och rådgivning
Vägledning, handledning och rådgivning om integrationsfrämjande åtgärder, tjänster och arbetslivet som kommunen, arbets- och näringsbyrån eller en annan myndighet tillhandahåller.

Indirekt diskriminering
En situation där en person hamnar i en särskilt ofördelaktig ställning jämfört med andra till synes på grund av en opartisk bestämmelse, motivering eller praxis utan att det finns någon godtagbar grund för denna verksamhet. Exempelvis kan en anställd på socialbyrån eller hälsocentralen låta bli att ge råd om ifyllande av en myndighetsblankett till en invandrare, funktionshindrad eller äldre person, trots att den anställda märker att klienten inte förstår blankettens innehåll. Då får klienten samma service som alla andra, även om han eller hon skulle behöva särskild rådgivning. (Likabehandling 2. Inrikesministeriet 2014.)

Inledande kartläggning
Kartläggning som genomförs för arbetslösa arbetssökande, personer som får utkomststöd och personer som begär en kartläggning. I kartläggningen görs en preliminär bedömning av sysselsättnings- och studieberedskapen samt den övriga integrationsberedskapen. Kommunen eller arbets- och näringsbyrån ansvarar för kartläggningen. Grundar sig på integrationslagen (9–10 §).

Integration
Sektorsövergripande främjande och stödjande av integration. Detta eftersträvas med hjälp av integrationsfrämjande och -stödjande åtgärder och tjänster som myndigheter och andra aktörer tillhandahåller. Dessa definieras i den personliga integrationsplanen.

Integrationslagen, lagen om främjande av integration
1386/2010, trädde i kraft 1.9.2011.

Integrationsplan
Integrationsplanen är en personlig plan för invandraren i fråga om de åtgärder och tjänster vars syfte är att stödja invandrarens möjligheter att inhämta tillräckliga kunskaper i finska eller svenska och andra kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet och främja invandrarens möjligheter att delta som en likvärdig medlem i samhällsverksamheten. En integrationsplan kan också utarbetas för minderåriga och vid behov för familjer. Grundar sig på integrationslagen (11-18 §).

Integrationsutbildning
Innefattar undervisning i finska eller svenska samt övrig undervisning som främjar tillträde till arbetslivet och vidareutbildning samt andra samhällsfärdigheter. Vid behov innehåller integrationsutbildningen undervisning i läsning och skrivning. Integrationsutbildningen ordnas i regel i form av arbetskraftsutbildning. Integrationsplanen kan också inkludera frivilliga studier inom den allmänbildande utbildningen. Då kan studierna stödjas med arbetslöshetsförmån.

Invandrare
En person som flyttar från ett land till ett annat. Allmänt begrepp som gäller alla personer som flyttar på olika grunder.

Invandrare som behöver särskilda åtgärder
Invandrare som behöver intensifierade integrationsfrämjande åtgärder i synnerhet på grund av nedsatt funktionsförmåga till följd av sjukdom eller skada eller av någon annan orsak eller på grund av ålder, familjesituation eller analfabetism eller av någon annan motsvarande orsak.

Kulturmedvetenhet
Myndigheten har förmåga att i bl.a. kommunikation och kundkontakter beakta kulturens inverkan både vad gäller kunden och sig själv.

Kvotflykting
Person som betraktas som flykting av UNHCR och som beviljats inresetillstånd inom ramen för flyktingkvoten som fastställts i Finlands budget.

Lag om likabehandling
20.1.2004/21, trädde i kraft 1.2.2004.

Likabehandling
Alla människor är likvärdiga oberoende av kön, ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion och övertygelse, åsikt, funktionshinder, hälsotillstånd, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. I ett rättvist samhälle får inte personliga egenskaper, som ursprung eller hudfärg, påverka människors möjligheter att få utbildning, arbete och olika tjänster - de grundläggande rättigheterna tillhör alla.

Mångfald
Innebär alla egenskaper och särdrag som skiljer människor från varandra i en organisation eller i samhället. Särskiljande faktorer är bland annat ålder, kön, etnisk bakgrund, kultur, religion, utbildning, civilstånd, sexuell läggning, attityder och värden, personlighet samt politisk och ekonomisk ställning.

På webbplatsen Integration.fi betonas i synnerhet mångfald som har att göra med etnisk/kulturell bakgrund.

Mångfaldskompetens
Tanke- och tillvägagångssätt samt praxis som grundar sig på att respektera och värdesätta en annan person oberoende av hans eller hennes bakgrund eller ställning. Det centrala är att kunna identifiera och erkänna den andra personens allmänmänskliga behov, men också de behov som beror på kulturell olikhet eller minoritetsställning. Ett allmänt mål är att ge personer som tillhör minoritetsgrupper en bättre ställning.

Person med ett annat språk som modersmål
En person som bor i Finland och har ett annat modersmål än finska, svenska eller samiska. Se även person med ett främmande språk som modersmål.

Person med ett främmande språk som modersmål
En person som bor i Finland och har registrerat något annat språk än finska, svenska eller samiska som sitt modersmål. Se även person med ett annat språk som modersmål.

Person som får internationellt skydd
En person som har beviljats flyktingstatus eller uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd eller humanitärt skydd. Den 16 maj 2016 upphävdes den bestämmelse i utlänningslagen enligt vilken en asylsökande har kunnat beviljas uppehållstillstånd på grund av humanitärt skydd.

Program för integrationsfrämjande
Program för främjande av integration och stärkande av sektorsövergripande samarbete som har sammanställts av kommunen (eller flera kommuner tillsammans) och godkänts av kommunfullmäktige. Programmet godkänns i respektive kommuns kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Programmet beaktas när kommunens budget och budgetplan görs upp. De regionala och lokala myndigheterna samt andra centrala aktörer deltar i utarbetandet, genomförandet och uppföljningen av programmet. Grundar sig på integrationslagen (32-33 §).

Statens program för integrationsfrämjande är ett program som godkänns av statsrådet och där målen och åtgärderna för integrationen definieras för regeringsperioden.

Rasism
Föreställning eller verksamhet som innebär att ojämlik behandling av människor (diskriminering) rättfärdigas på grund av deras "ras" och därmed förknippade fysiska och psykiska egenskaper. Tankesättet är inte bara förknippat med stereotypa uppfattningar om "ras" och etniska grupper, utan ofta även med en tanke om att någon grupp är bättre och överlägsen. Rasbegreppet är starkt ifrågasatt inom modern vetenskap. Också samhällsstrukturer eller tillvägagångssätt som leder till ojämlikhet kan kallas rasistiska.

Sektorsövergripande samarbete
Samarbete mellan myndigheter och andra aktörer inom olika branscher.

Social förstärkning
Består av åtgärder riktade till invandrare som syftar till att främja en förbättring av invandrarens livsfärdigheter och förhindra marginalisering.

Tjänster i inledningsfasen
Tjänsterna i inledningsfasen omfattar grundläggande information, handledning och rådgivning, inledande kartläggning och integrationsplan.

Utlänning
En person som inte är finsk medborgare.

Återinvandrare
En utlandsfinländare som återvänder till Finland. I Finland tillämpas begreppet på före detta och nuvarande finska medborgare samt på personer med finländskt ursprung som härstammar från områden i forna Sovjetunionen, såsom ingermanländare. De sistnämnda är finländare till sin nationalitet, men inte till sitt medborgarskap.