Inledande kartläggning

Det görs en så kallad inledande kartläggning av alla vuxna – både av kvotflyktingar och av dem som kommer från förläggningar. I kartläggningen utreder man vad flyktingen har för kunskaper, beredskap för arbete och studier samt andra åtgärder som behövs. Den inledande kartläggningen görs antingen i kommunen eller på arbets- och näringsbyrån. Principen är att personer i arbetsför ålder och de som ska ut på arbetsmarknaden kartläggs på arbets- och näringsbyrån och övriga i kommunen.

Eftersom personer som fått internationellt skydd knappast kan finska eller svenska och endast sällan har möjlighet att få sysselsättning omedelbart, är följande åtgärd efter den inledande kartläggningen att man gör upp en individuell integrationsplan. Det är antingen kommunen eller arbets- och näringsbyrån som gör upp integrationsplanen.

Man fastställer om kommunen eller arbets- och näringsbyrån ska göra upp klientens integrationsplan på samma sätt som man gör för den inledande kartläggningen. I integrationsplanens fastställs åtgärder som anses hjälpa den som ska integreras att komma framåt i livet: arbete, utbildning eller annat lämpligt mål, med beaktande av den aktuella livssituationen.

I Finland har man fastställt den aktiva integrationsperioden till tre år. Under den tiden får klienten arbetslöshetförmån eller utkomststöd, så länge han eller hon inte till exempel får sysselsättning innan tiden gått ut. Staten ersätter kommunen för kostnaderna för utkomststöd till deras fulla belopp för tre år.

Integrationsutbildning

Man gör ett avtal om vuxenutbildningen med arbets- och näringsbyrån, som ansvarar för integrationsutbildningen i regionen. I allmänhet ordnas integrationsutbildningen för personer som är föremål för integrationsåtgärder som en arbetskraftspolitisk utbildning. Integrationsutbildningens omfattning och innehåll varierar beroende på de individuella behov som den studerande har enligt den inledande bedömningen. En vuxen invandrare som deltar i utbildningen kan studera i högst 60 studieveckor. En studievecka motsvarar en arbetsinsats på cirka 35 timmar från den studerandes sida.

Utöver språkundervisning ordnas annan undervisning som främjar invandrarnas färdigheter vad gäller samhälle, kultur och livskompetens samt möjligheter att komma in i arbetslivet och få fortsatt utbildning. Beroende på hur situationen ser ut på orten kan man bli tvungen att vänta på utbildning i allt från ett par veckor till flera månader. I utbildningen kan det även ingå identifiering av tidigare inhämtad kompetens och erkännande av examen, vägledning i yrkesval och karriärvägledning.

En del av de vuxna kan vara icke läs- och skrivkunniga. Det går att ordna arbetskraftspolitisk integrationsutbildning för dem också.
Hemmamammor, åldringar och långtidssjuka som inte är klienter på arbets- och näringsbyrån ska också kunna delta i undervisningsgrupper i finska som stöd i vardagen eller i andra åtgärder som främjar integrationen.

Man kan bekanta sig med grunderna för studieplanen för integrationsutbildningen för vuxna invandrare och den för icke läs- och skrivkunniga på Utbildningsstyrelsens webbplats.

Mer information:

Utbildning för invandrare (oph.fi)