Landsflykt är påfrestande för psyket

Det innebär alltid en stor förändring för en människa att bosätta sig i ett nytt land och det går sällan helt friktionsfritt. När de yttre omständigheterna förändras sätts en inre process igång där människan bearbetar de effekter förändringen har på hans eller hennes liv. Förändringens inverkan är oftast starkare ju mer annorlunda mållandet är jämfört med personens hemland.

Landsflykt skiljer sig också från andra former av invandring i det att en flykting har varit tvungen att lämna sitt land. Personer som har hittat arbete eller studieplats i ett annat land har rest dit frivilligt och kan i princip återvända till sitt hemland när de känner för det. En som har flytt kan inte det. Oftast har de också tvingats lämna kvar familjemedlemmar mitt i ett krig eller en annan konfliktsituation i hem- eller utreselandet, och det tynger dem.

En flykting måste inte bara gå igenom det miljöombyte det innebär att bosätta sig i ett nytt land och lära sig ett nytt språk, utan måste också gå igenom och sörja sin flykt. Visserligen är det också vanligt att många flyktingar tänker sig att de ska återvända till sitt hemland väldigt snart, så fort det har lugnat ner sig där. Ju längre väntan drar ut på tiden, desto svårare har det visat sig vara att återvända.

Förutom de erfarenheter man bär med sig påverkas man av förhållandena i landet man kommer till, som de allmänna attityderna mot invandrare och attityderna mot just det land man kommer ifrån och det sociala nätverket, eller avsaknaden av ett sådant. Också det om den som flyttar talar något av språken i det nya hemlandet och hur praktiska saker som bostad, arbete och försörjning ordnar sig påverkar.

Många kvotflyktingar och många som har gått igenom asylprocessen har olika och olika svåra psykiskt betungande erfarenheter bakom sig. De kan variera från tortyr till svårt traumatiserande våld. Asylprocessen är också tung på grund av att den kan räcka länge och att utgången är oviss. Livet består av att vänta på uppehållstillstånd i det nya landet, och den osäkra situationen ger inte möjlighet att planera framåt.

Bra att känna till de olika skedena

De som arbetar med invandring bör sätta sig in i de psykiska processerna i de olika skedena, för att kunna vägleda klienten framåt på rätt sätt eller identifiera om det finns ett större behov av hjälp som kräver en annan slags fackkunskap. Om arbetstagaren förstår processen hjälper det honom eller henne att vara observant och fråga sina klienter om den. På så sätt får han eller hon information som underlättar när det ska fattas beslut om nästa steg.

Klienten är inte nödvändigtvis alls medveten om vilka känslor en landsflykt och en ny omgivning kan medföra, och han eller hon kan vara rädd för sin egen reaktion. Arbetstagaren kan ge sin klient värdefull information som hjälper honom eller henne att må bättre och förstå att den process han eller hon går igenom är en normal reaktion som alla måste gå igenom när de byter land.

Vägledning till andra former av hjälp

Ibland räcker det inte med att arbetstagaren vägleder och diskuterar enligt situationen. Det finns än så länge ganska lite kunskap i de finländska kommunerna om speciella frågor som rör flyktingars mentala hälsa. I större städer finns det i viss mån tillgång till traumaterapi och krishjälp. Både kommunala enheter och privata grupper och organisationer, som Föreningen för mental hälsa i Finland, erbjuder detta.

I anslutning till Helsingfors Diakonissanstalt finns rehabiliteringscentret för tortyroffer, som har en poliklinik på specialsjukvårdsnivå. Där bedöms, vårdas och rehabiliteras personer som bor i Finland och som traumatiserats av tortyr.

Som källa har en publikation från Föreningen för mental hälsa i Finland skriven av Ansa Haavikko och Lena Bremer använts som heter Ulkoisesti erilaisia, sisäisesti samanlaisia. Opas mielenterveystyöhön yli kulttuurirajojen (Olika på utsidan, lika på insidan. En handbok om mentalvårdsarbete över kulturgränserna).

Mer information (på finska):

Maahanmuuttajien mielenterveys (thl.fi)
Monikulttuurisuus (mielenterveysseura.fi)
Kidutettujen kuntoutus (hdl.fi)