Minderåriga som anländer utan vårdnadshavare

Företrädande av dem som anländer utan vårdnadshavare

När den egna familjen, släkten eller andra nätverk saknas behöver barn som kommer till Finland utan vårdnadshavare många olika typer av stöd i sitt nya hemland. För att barn eller unga som bor i familjegrupphem ska få tillgång till tjänster förutsätts nära samarbete mellan familjegrupphemmet, kommunens social- och hälsotjänster, undervisningen och vid behov även barnskyddsmyndigheten.

Vanligtvis har en minderårig asylsökande redan en företrädare innan uppehållstillståndet beviljas. Om det av någon orsak inte är så, tilldelas den minderåriga en företrädare utan dröjsmål. Beslutet om företrädare fattas av tingsrätten. 

Företrädaren för vårdnadshavarens talan i barnets skol-, social- och hälsotjänster och i andra frågor som är centrala i barnets liv. Företrädaren deltar exempelvis i utarbetandet av integrationsplanen. Han eller hon bistår även barnet med att hålla kontakten till barnets släktingar i Finland eller på andra håll i världen. NTM-centralen betalar arbetstidsersättning och ersättning för resekostnader till företrädaren för ett barn som har fått uppehållstillstånd.

Integrationsplan och eftervård för minderåriga

När det gäller integrationsplanen för en minderårig fastställs i lagen om främjande av integration att det inte är nödvändigt att utarbeta en individuell integrationsplan för alla minderåriga invandrare. Dock utarbetas alltid en integrationsplan för minderåriga som anländer utan vårdnadshavare och som fått uppehållstillstånd.

Barnets eller den ungas behov av stöd kan framträda i familjegrupphemmet men också i skolan, på daghemmet eller när socialväsendets och hälsovårdens tjänster används. När situationen bedöms ska man fästa uppmärksamhet vid barnets eller den ungas möjlighet till ett liv som stöder hälsan och utvecklingen, möjligheten att genomföra utbildning som motsvarar åldersnivån samt få det stöd som behövs.

Den individuella integrationsplanen kan förutom grundläggande studier och yrkesinriktade studier även innehålla studier i det egna modersmålet, gymnasiestudier, utbildning som leder till högskoleexamen samt kompletterande och fortsatt utbildning. Vid sidan av stöd för studierna kan barnet eller den unga behöva exempelvis barnskyddsåtgärder och även eftervård inom barnskyddet.

Vad gäller integrationsfrämjande tjänster kan integrationsplanen även innehålla en anteckning om att den unga invandraren ska delta i exempelvis verkstadsverksamhet för unga samt olika hobbyer och fritidsaktiviteter som stärker den ungas sociala identitet. (Lag om främjande av integration 15 §.)

Eftervårdsformer som erbjuds unga vuxna är exempelvis

  • ordnande av utbildning
  • sökande efter läroavtal eller arbetsplats
  • ekonomiskt stöd, disponibla medel för studier, hobbyer, personliga behov och självständighet
  • stöd för boende och sökande av arbetsplats
  • handledning av en personlig anställd
  • stödperson eller -familj
  • kartläggning av nätverk
  • samråd med närstående
  • kamratstödsgrupp eller sammanställning av livsberättelse.

När planen utarbetas ska barnets önskemål och åsikter utredas och beaktas enligt barnets ålder och utvecklingsnivå (lagen om främjande av integration 4 §).

Kommunen har det primära ansvaret för en minderårig persons integrationsplan. Arbets- och näringsbyrån kan konsulteras i frågor som gäller yrkesval och karriärplanering. Om en 17-åring registrerar sig som arbetslös arbetssökande utarbetas även personens integrationsplan vid arbets- och näringsbyrån. (Lag om främjande av integration 15 §.)

Om kommunen ordnar olika tjänster för en ung person i form av eftervård enligt barnskyddslagen, kan NTM-centralen ersätta kommunen för kostnaderna tills personen fyllt 21 år, om en ersättningsperiod på tio år fortfarande återstår. 

Sektorsövergripande samarbete är centralt vad gäller stödjande och handledning av unga. Exempelvis kan man genom stödtjänster för boende stärka ungas beredskap för ett självständigt liv. Under den period stödtjänster för boende erhålls erbjuds även tjänster baserade på social handledning. Samtidigt erbjuds vägledning i studiernas framskridande på läroanstalten. Tredje sektorn är en viktig samarbetspartner i ordnandet av eftervårdsverksamhet inom barnskyddet. Exempelvis ordnar Specialvårdorganisationernas förbund EHJÄ rf stödtjänster för boende för unga invandrare.

Läs mer:

Migrationsverket: Enheter för minderåriga asylsökande (migri.fi)

Ehjä rf (ehja.fi)

Rehabiliteringscentret för tortyroffer (på finska) (hdl.fi)

Lapsen etu ensin – Yksin tulleet alaikäiset turvapaikanhakijat Suomessa. Slutrapport för projekter Yksin tulleet

Yksintulleet – Näkökulmia ilman huoltajaa maahan saapuneiden lasten asemasta Suomessa, rapport sammanstäld av Euroopan muuttoliikeverkosto

Mottagande av flyktingar