Mot dagens lag om främjande av integration

Invandringen började öka kraftigt under de första åren under 1990-talet och i och med det uppstod ett behov av uppgörande av enhetligare anvisningar för invandring. I Finland granskades invandringspolitiken första gången på ett heltäckande sätt i slutet av 1990-talet. År 1997 gav stadsrådet ett principbeslut om regeringens flykting- och invandrarpolitiska program.

Den första lagen om integration av invandrare, lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande, trädde i kraft den 1 maj 1999.  Invandring innebar då i första hand humanitär inflyttning, så lagen stiftades för att svara på den tidens behov. Man var tvungen att revidera lagen i flera omgångar på 2000-talet eftersom orsakerna till invandringen blev mångsidigare. Den nuvarande lagen om främjande av integration trädde i kraft år 2011.

Revideringar och nya tyngdpunktsområden

Under de senaste decennierna har invandringen ökat och orsakerna till invandringen blivit mångsidigare. Till Finland har det under 2000-talet flyttats utöver för familjeskäl och internationellt skydd även i allt ökande mängd på grund av arbete och studier. Samtidigt har de prioriterade områdena för invandringspolitiken ändrats. Därför upplevdes det som nödvändigt att även revidera lagstiftningen som styr integrationen.

Den arbetsbaserade invandringen och utvecklingen av den betonades i det invandringspolitiska program som godkändes av statsrådet år 2006. I programmet betonades att alla invandrare behöver vägledning i att etablera sig i det finländska samhället.

Integrationen bör betraktas som en dubbelriktad process, där även det mottagande samhället förväntas ha förmåga till växelverkan och förändring. Främjandet av integration bör beaktas så att det genomsyrar de nationella programmen och strategierna.

Frågor som gäller invandring och integration började få en mer synlig ställning också i regeringsprogrammen. Programmet utarbetat av statsminister Matti Vanhanens andra regering år 2007 lyfte i synnerhet fram utmaningarna förknippade med invandrares integration i stora städer.

Utredningen försnabbar lagberedningen

Beredningen av lagen om främjande av integration tog fart i och med statsrådets redogörelse till riksdagen om genomförandet av integrationslagen år 2008.

Centrala mål som lyftes fram gällande integrationspolitiken var minskad arbetslöshet, bättre utbildningsförutsättningar, förebyggande av marginalisering samt en ökning av antalet integrationsutbildningar och bättre tillgång till dessa.

  • Särskild uppmärksamhet fästes också vid en förbättring av barns och ungas kulturella och språkliga beredskap redan inom förskoleundervisningen och den grundläggande undervisningen. På så sätt hindrar inte bristfällig beredskap unga från att söka sig till vidareutbildning eller arbete och risken för att studierna avbryts i ett senare skede ökar inte heller. 
  • I redogörelsen nämns även grupper som riskerar att marginaliseras, såsom invandrarkvinnor, vars arbetslöshet var avsevärt högre än männens.

Utvecklingen av uppföljningen och utvärderingen av integrationen uppfattades också som en viktig del av effektiveringen av genomförandet av integrationspolitiken.

Läs mer:

Gamla integrationslagen: Lag om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande (finlex.fi)

Lag on främjande av integration (finlex.fi)