Svenska som integrationsspråk

Vad lönar det sig att beakta vid valet av integrationsspråk och vid handledningen för valet av integrationsspråk? Följande uppgifter kan vara till hjälp vid valet av det första integrationsspråket:

  • Geografiskt område: Vid språkvalet lönar det sig att fundera över i vilket område invandraren vill bo. I Finland finns 33 tvåspråkiga kommuner, varav de flesta ligger i Österbotten och i Södra Finland. Trots att svenskan är mest synlig i Österbotten är Helsingfors den kommun som har flest invånare med svenska som modersmål (35 000 personer). I alla tvåspråkiga kommuner kan man använda svenska vid kontakt med statliga eller kommunala myndigheter. I starkt tvåspråkiga kommuner är det möjligt att klara sig på enbart svenska.
  • Familj: Om make eller maka/barn/släktingar pratar svenska, kan det kännas naturligare att först studera svenska. Därigenom stöds den sociala delaktigheten och integrationen i lokalsamhället.
  • Arbetsliv och yrke: Helt svenskspråkiga arbetsplatser är ovanliga i Nyland och Egentliga Finland, men inom vissa branscher är det möjligt att använda huvudsakligen svenska i arbetet även i områden där svenskan inte är så stark. Sådana branscher är t.ex. dagvård och skola, äldreomsorg eller forskning. Grundläggande kunskaper i finska behövs dock i de flesta jobb.
  • Tidigare språkkunskaper: Rörligheten inom Norden är stor. Om en person har tidigare kunskaper i svenska, kan det vara motiverat att fortsätta med samma språk för att integrationsprocessen ska gå snabbare och personen snabbare ska bli delaktig i samhället.
  • Ett indoeuropeiskt språk: Svenska upplevs ofta som ett lättare språk att lära sig än finska. Det är dock mycket individuellt hur snabbt någon lär sig ett språk. I och med att svenskan hör till de indoeuropeiska språken har det likheter med engelska och tyska, vilket gör att det kan vara ett lättare språk att lära sig för en person som redan kan andra indoeuropeiska språk.