Integrationsfrämjande kräver tväradministrativt samarbete

Internationalisering, stödjande av invandrarna som kommuninvånare samt en smidig integrationsprocess kräver långsiktigt och planmässigt samarbete mellan

  • de olika sektorerna i kommunen,
  • arbets- och näringstjänsterna,
  • organisationer som är verksamma i kommunen,
  • invandrarnas egna sammanslutningar och organisationer samt
  • kommunens näringsliv.

De är bra att samarbeta redan när verksamheten planeras. Samarbetet bör inkluderas i kommunens strategier.
I de största städerna finns det vanligtvis någon som är koordinator i invandringsfrågor.

Koordinatorn har till uppgift att förmedla information om, konsultera i och vid behov utbilda andra sektorer i kommunen i migrationsfrågor.I de största städerna finns det vanligtvis någon som är koordinator i invandringsfrågor och ser till att det som rör flyktingar tas om hand i de olika sektorerna.

Koordineraren informerar, konsulterar och vid behov utbildar andra kommunala sektorer om invandrarfrågor.

Det är i allmänhet socialväsendet som ansvarar för det inledande skedet när personer som fått internationellt skydd och kvotflyktingar tas emot. Om det inte finns så många andra invandrare i kommunen ansvarar socialväsendet vanligtvis även för andra invandrarärenden.

Nätverksbaserat arbetssätt är att rekommendera

De centrala samarbetsparterna i nätverket består av hälsovården, socialservicen, skolorna, dagvården, ungdoms- och idrottsverksamheten samt arbetsförvaltningen. Stödpersoner, tolkar och organisationer hör också till nätverket. Inom andra tjänster borde det finnas minst en samarbetspartner som är beredd att ta informations- och koordinationsansvar när det gäller invandrare.

Nätverket ska involveras och utbildas i mångkulturellt arbete. Det krävs inte att man känner till flyktingarnas kulturer och bakgrunder för att kunna arbeta med invandrare, utan snarare öppenhet och en vilja att lära sig olika sätt att kommunicera och en förmåga att tydligt berätta om sina egna sätt att arbeta.

Det är bra att diskutera särdragen i interkulturell kommunikation, olika beteendekoder och sätt att uppfatta centrala begrepp, som hälsa eller familj, exempelvis med medlemmarna i nätverket. Om man identifierar sina egna inställningar ökar man beredskapen för mångkulturellt arbete.

Om nätverket fungerar kan de som arbetar i kommunen gemensamt bedöma hur integrationen av en enskild person går ur olika aktörers perspektiv. Om myndigheterna samarbetar minskar dubbelarbetet och varje aktörs uppgifter blir tydligare i förhållande till de andra. Arbetstagarna får också stöd i sitt eget arbete av olika aktörer, och de behöver inte lösa alla problem som klienten har själva. Dessutom gör samarbete informationsöverföringen smidigare när medlemmarna i arbetsgemenskapen byts ut. Att med klientens tillstånd informera de andra arbetstagarna om det som händer är väldigt viktigt för att få stöd i arbetet.

Om det finns en anställd i kommunen som talar flyktingarnas språk lönar det sig att involvera honom eller henne i arbetet. Å andra sidan kan klienterna lätt stöda sig mer på en anställd som talar deras eget språk än på en som de inte delar ett gemensamt språk med. Faran är att klienterna börjar be den anställda som talar deras språk om hjälp med saker som inte hör till hans eller hennes uppgifter, som att fungera om tolk. Då måste han eller hon lotsa klienten till rätt tjänsteleverantör.

Mer information:

Förberedelser för mottagandet