Gemensamma kvalitetskriterier måste utarbetas för att utveckla kontakttolkningen

I en färsk utredning föreslås att ministerierna tillsammans med aktörerna inom tolkningsområdet ska utarbeta nationella anvisningar eller rekommendationer om högklassig kontakttolkning. I utredningen granskas särskilt den kontakttolkning som hänför sig till integration.

För närvarande finns det olika praxis vid anskaffning och användning av tolkning. Detta kan försätta invandrare i en ojämlik ställning. Gemensamma kvalitetskriterier ska förenhetliga kontakttolkningen och underlätta konkurrensutsättningen.

Fastställandet av kvaliteten på kundtolkningen är i väsentlig grad förknippat med ordnandet av konkurrensutsättning, och många av de utmaningar som identifierats i utredningen hänför sig till konkurrensutsättningen. För närvarande betonas priset ofta i konkurrensutsättningen i stället för kvaliteten. Man lyckas ofta inte fastställa kvalitetskriterierna, och det samlas inte in uppgifter om genomförandet och kvaliteten. De beställande kunder (kommuner och arbets- och näringsbyråer) som granskades i utredningen bedömde dock att tolkningens kvalitet i huvudsak är bra. Man får inte mycket respons på kvaliteten på tolkningen, vilket är en utmaning för säkerställandet och utvecklingen av kvaliteten.  

Satsningar på tolkarnas kompetens behövs

Gemensamma tillvägagångssätt kan enligt utredningen stärka kontakttolkningens yrkesmässighet. Enligt utredningen upplever kontakttolkarna inte att deras arbete uppskattas tillräckligt. Det är ändå kontakttolkningen som möjliggör tillgången till myndighetstjänster. Tolkyrket föreskrivs eller skyddas inte genom lag, och tolkens ställning har inte fastställts som en del av servicen.

Utmaningarna i fråga om tillgången till tolkar syns i huvudsak endast i de mer sällsynta språken. Det vanligaste problemet är att kontakttolkar inte nödvändigtvis har examensbetyg. Det är krävande och dyrt att ordna utbildning för kontakttolkning och det finns fler sökande till examensutbildning än vad det finns nybörjarplatser. En ökning av finansieringen kan i högre grad sporra utbildningsanordnarna att ordna utbildning.

Behovet av kontakttolkning ökar hela tiden. Utredningen lyfter därför fram vikten av att föra en gemensam diskussion om hur tolkningens kvalitet och tolkarnas yrkesstatus kan förbättras. Detta förutsätter en gemensam syn på tolkningens kvalitet och på yrkesställningen för dem som utför tolkning. 

Utredningen har genomförts av Owal Group Oy och Simo Määttä från Helsingfors universitet på uppdrag av arbets- och näringsministeriet. I utredningen presenteras sammanlagt nio rekommendationer om hur kontakttolkningen kan vidareutvecklas. Nuläget för kontakttolkning beskrivs med hjälp av lagstiftning, ersättnings- och upphandlingssystem, utbildning och erfarenheter från olika aktörer inom kontakttolkning.

Ytterligare information:

Utredning om nuläget för kontakttolkning (på finska)

Varpu Taarna, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, [email protected]

Risto Karinen, direktör, Owal Group, [email protected]