Hoppa till innehåll

Statsrådets redogörelse om behoven av att reformera integrationsfrämjandet

Regeringen har lagt fram redogörelsen för riksdagen om behovet av att reformera integrationen. Redogörelsen beskriver den nuvarande situationen och förändringsfaktorerna samt mål och åtgärder för att utveckla integration.

Redogörelsens syfte, utgångspunkter och uppgörande

Lägesbilden och de viktigaste förändringsfaktorerna

1. Den globala migrationen påverkar också på Finland Andelen personer med utländsk bakgrund av hela befolkningen är betydligt mindre i Finland än i nästan alla andra EU-länder, men antalet personer med utländsk bakgrund har ändå ökat. Till Finland flyttar varje år fler människor än vad som flyttar bort. Finlands befolkning och antalet sysselsatta ökar endast med hjälp av invandring.
2. Invandrarnas ställning på arbetsmarknaden sämre än majoritetsbefolkningens Bland personer med utländsk bakgrund är sysselsättningsgraden omkring 10–15 procentenheter lägre och arbetslöshetsgraden omkring 5–10 procentenheter högre än bland dem med finländsk bakgrund. Inte enbart sysselsättningsgraden, utan också ställningen på arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund skiljer sig på många sätt från situationen för personer som har finländsk bakgrund.
3. Olika och ojämlika situationer för invandrarna Invandrarna bildar sinsemellan en mycket heterogen grupp. Invandrarnas situation till exempel i fråga om sysselsättning, välbefinnande och delaktighet varierar förutom mellan olika individer också mellan grupper från olika bakgrundsländer och på grund av invandringsorsaken.
4. En stor del av invandrarna bor i tillväxtcentrum Urbaniseringen är ett globalt fenomen, som enligt de senaste befolkningsprognoserna verkar fortsätta också i Finland. Också en stor del av dem som flyttat till Finland bor i tillväxtcentrum. Det bor dock invandrare i nästan alla kommuner i Finland
5. Integrationen försvåras av utbredd diskriminering En lyckad integration förutsätter att goda relationer utvecklas och upprätthålls mellan olika befolkningsgrupper samt att delaktighet och möjligheter till deltagande understöds. I fråga om främjandet av integrationen är det av central betydelse att invandraren själv är aktiv. Likaså är det viktigt hur det finländska samhället tar emot sina nya medlemmar.
6. Nuläget för främjandet av integrationen Den integrationsfrämjande verksamheten bygger på lagen om främjande av integration som trädde i kraft 2011. Integrationsprocessen, som det finns bestämmelser om i lagen, inleds med en inledande kartläggning. Utifrån den inledande kartläggningen utarbetas en personlig integrationsplan för invandraren.

Målsättningar och åtgärder för att utveckla främjandet av integration

7. De viktigaste förslagen i redogörelsen Genom förslagen i redogörelsen främjas invandrarnas sysselsättning och delaktighet och påskyndas deras integration i processens alla faser. Den inledande integrationen och integrationsfrämjandet utvecklas som en del av basservicen och utbildningssystemet, och goda befolkningsrelationer samt partnerskap stärks.
8. Införlivande av integrationsfrämjandet Syftet med integrationslagen är att stödja och främja integration och invandrares möjligheter att aktivt delta i samhällsverksamheten i Finland samt jämlikhet, likabehandling och en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper. För att målen ska förverkligas bör myndigheterna tillhandahålla invandrarna åtgärder och tjänster som främjar och stöder integrationen.
9. Inledningen av integrationen ska påskyndas Med integrationsförberedande verksamhet avses åtgärder som vidtas vid förläggningarna innan uppehållstillstånd beviljats i avsikt att stärka den asylsökandes egen aktivitet och som samtidigt förbättrar dennes förutsättningar för integration om uppehållstillstånd beviljas.
10. Tillgången till information, rådgivning och vägledning med låg tröskel för invandrare ska förbättras För alla som flyttar till Finland bör det tillhandahållas information om det finländska samhället samt vid behov rådgivning och vägledning som hjälper dem att fungera i samhället. Genom rådgivning kan man påskynda etablering i samhället och övergången till behovsenliga tjänster.
11. Ett integrationsprogram ska utarbetas för att stödja den inledande integrationen Det finns i flera avseenden behov att utveckla de tjänster som tillhandahålls under den inledande integrationen vad gäller tillgången till och kvaliteten på tjänsterna samt tydligheten i ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter. Det bereds ett integrationsprogram med syfte att göra integrationstjänsterna klarare.
12. Snabbare ut i arbetslivet genom kompetensutveckling och arbetslivets mottaglighet Strukturer och tjänster som främjar sysselsättningen bör utvecklas i sin helhet med beaktande av alla gruppers behov, även invandrarnas, eftersom problemen och lösningarna i fråga om sysselsättningen av alla dem som befinner sig i en svår ställning på arbetsmarknaden till stor del är likartade.
13. Hälsa och välfärd genom social- och hälsotjänster Social- och hälsotjänsterna stöder för sin del integrationen av invandrarna. Invandrarnas stödbehov tillgodoses för det första genom nödvändiga specialtjänster och för det andra genom utvecklandet av tjänster riktade till hela befolkningen för ett inkluderande verksamhetssätt som beaktar särskilda behov.
14. Integrationen ska främjas genom stöd till familjer I fråga om barn och unga som flyttat till landet är det ytterst viktigt att beakta såväl deras personliga situation som hela familjegemenskapens integration som helhet. Barn och unga med invandrarbakgrund bildar en väldigt heterogen grupp och skillnaderna i välbefinnande är stora inom gruppen.
15. Integrationsfrämjandet ska öka experternas benägenhet att stanna och deras delaktighet När arbetskraften blir allt mera internationell bör Finland fästa större vikt vid hur de som flyttar till Finland för att arbeta eller studera etablerar sig och integreras. Detta ökar sannolikheten för att de som kommit till Finland för att arbeta eller studera stannar i landet som kunnig arbetskraft och aktiva samhällsmedlemmar.
16. Partnerskapen och organisationernas roll ska stärkas Organisationerna har en central betydelse i integrationen när de möjliggör vardagliga möten mellan människor och kompletterar de offentliga tjänsterna. De kan på ett flexibelt sätt erbjuda verksamhet och service med låg tröskel. De kan också erbjuda verksamhet på flera språk och stödja människors aktivitet och delaktighet.
17. Goda befolkningsrelationer och delaktighet ska främjas för att stödja integration Genom en politik för goda befolkningsrelationer främjas möjligheterna för människor som hör till olika befolkningsgrupper att leva tillsammans i det finländska samhället och att lita på varandra oberoende av utgångsläge och bakgrund.

Riktlinjer för integrationen under 2020-talet och sammandrag av de viktigaste stegen framåt (”åtgärdsprogram”)

För att utveckla invandrarnas sysselsättning och delaktighet och påskynda främjandet av integrationen i alla skeden föreslår regeringen följande åtgärder: Ett integrationsprogram bereds, basservicen och det allmänna utbildningssystemet utvecklas så att de motsvarar också invandrarnas behov och vägledningen och rådgivningen stärks och görs permanent.

Läs mer om riktlinjer för integrationen

Källor

Redogörelsen som ett PDF-dokument i publikationsarkivet Valto


Mer information:

Konsultativ tjänsteman Sari Haavisto, p. 050 327 2145, [email protected]

Nyheter om redogörelsen och om beredningen av redogörelsen

Redogörelsen om behoven av att reformera integrationsfrämjandet föreslår ett integrationsprogram för att påskynda integrationen
17.6.2021 | Nyhet
Regeringen har överlämnat en redogörelse till riksdagen om behoven av att reformera integrationsfrämjandet. I redogörelsen föreslås ett omfattande integrationsprogram som gör det möjligt att bidra till integrationen på ett effektivare sätt. 
Redogörelse om behoven av att reformera integrationsfrämjandet på remiss
2.2.2021 | Nyhet
Regeringen lämnar i våras en redogörelse till riksdagen om behoven av att reformera integrationsfrämjandet. Remissyttranden kan nu lämnas om utkastet till redogörelse. Remisstiden går ut den 12 mars 2021.
Remissbehandlingen av ett utkast till integrationsordlista inleddes
16.12.2020 | Nyhet
Arbets- och näringsministeriet har öppnat remissbehandlingen av utkastet till integrationsordlista. Integrationsordlistan har i första hand utarbetats till stöd för integrationstjänsterna och integrationslagen. Utlåtanden kan lämnas via utlåtande.fi under tiden 16 december 2020–27 januari 2021.